torsdag 22 december 2011

Amanda - Resonemang och slutsats

Resonemang och slutsats
Man ser tydligt att Mexiko inte uppfyller mina kriterier för en demokrati. Ordet demokrati betyder folkstyre, vilket Mexiko i princip är. Däremot fungerar varken rättssäkerheten eller förutsättningarna för de mänskliga rättigheterna. Felipe Calerons insatser för att förbättra situationen i landet har således kritiserats av bla FN. Detta är mina främsta argument till varför jag inte klassar Mexiko som en demokrati. Dock verkar landet vara på framfart, ideologin om ett rättvist och tryggt land finns hos befolkningen. Problemet är vägen dit. Calderons militära insatser verkar kräva mer liv än vad befolkningen är villig att betala med. Hur ska Mexiko då istället gå till väga. Jag skriver precis som tidigare, att jag inte har något förslag, nedan ska jag förklara varför:
Här är några punkter som måste ses till för mina resonemang nedan:
-          Fattigdomen i landet
-          Den ingrodda organiserade brottsligheten
-          Korruptionen
-          Psykologiska faktorer hos befolkningen, desperation, överlevnad…
-          Geografisk faktor

Som jag ser det kan man utveckla ett land med stöd antingen inifrån eller utifrån.

-          Inifrån: Genom att använda sig av militära insatser med bland annat hjälp av USA (för problemen vid gränsen) skördar man också civila liv. Jag kan tänka mig att anhängare till detta tillvägagångssätt resonerar så att några måste offras för en bättre och tryggare framtid. Personligen håller jag inte med, för vem är staten att bestämma vem som får leva och inte?
-          Utifrån: Ett annat tillvägagångssätt jag funderat över är huruvida det skulle fungera om en annan nation försökte styra upp landet. Dock tror jag att man skulle hamna i samma sitts som vid USA/Irak och Afghanistan konflikten. Invånarna vill nog själva få bygga upp sitt land, inte ha främmande människor med en annorlunda kultur omkring sig som bestämmer vad som ska se och vad man får och inte får göra.

Möjligtvis kan man använda sig av en kompromiss. Dvs att Mexiko själva får utforma de förändringar de anser nödvändiga. Därefter kan man använda sig av utbildad militär, polis och domare som är oberoende av kartellernas inflytande. Genom att göra på detta sätt skulle man eventuellt kunna minska korruptionen. Dock finns även många hål i denna ide. Vilka pengar skulle finansiera detta projekt? Vilka skulle vara villiga att riskera sina liv för att arbeta i Mexiko genom att jobba under ständiga hot från kriminella?

Ovan kanske det låter som att jag försöker beskriva Mexiko som ett hjälplöst fall. Det är inte var jag menar, utan jag vill ovan pointera hur komplex och problematisk situationen är utifrån olika perspektiv och faktorer. Mexikos utveckling är på gång, problemen är karlagda och har sakta men säkert börjat bearbetas. Det är bara verktygen som saknas, tillsammans med tålamod och tid från alla parter inblandade.

tisdag 20 december 2011

källkritik Kina

Först och främst har jag inte använt mig av förstahandskällor, då det är väldigt svårt att hitta, och ännu svårare att förstå ordentligt. De källor jag använt mig av mest, är boken "Kina Idag" samt Wikepedia och en artikel från DN "Kina vill inte bli som en demokrati i väst".

Boken "Kina Idag" är skriven av Bertil Kjellgren, Björn Svensson, Marina Almén, Oscar Lundahl, och publicerades 2009-01-13. Alla nämnda ovan är författare, men med relativt vanliga namn var det svårt att hitta information om dem. Boken gav däremot intrycket att vara väldigt trovärdig. Den var utgiven och skriven på svenska, så några översättnings omständigheten fanns inte. Den var också den ända källan som inte ställde sig helt kritisk till Kinas styrsätt idag. Den tog upp både för och nackdelar med landet. Den gick dock inte så djupgående in i hur landet styrs, och jag själv hade svårt att förstå vissa förklaringar och kan därför ha misstolkat något in till felaktig fakta. Men boken är väldigt fakta baserad, jag läste inte hela boken endast vissa kapitel som handlade om det jag skulle skriva om och kan inte tala för om hela boken är fakta baserad, men just dessa kapitel, (styret och massmedia) hade källhänvisningar och överensstämmande statistik. Syftet med boken är nog att utbilda samt att ifrågasätta Kinas styre. Detta gör boken enligt mig inte mindre trovärdig, men kan ha påverkat vad som selekterades in i boken eller inte. Kanske lämnade de ute något som är viktigt för mig att veta.

Artikeln är skriven av Torbjörn Petersson som är en asienkorresponent som är anställd av DN, och som vart stationerad i Kina sen 2004. Artikeln är väldigt uppenbart vinklad från hans egna och det västerländska tänket vilket drar ner artikelns trovärdighet. Han är dock väldigt insatt i ämnet då han bott där så länge och har skrivit flera artiklar om läget i Kina. Till exempel om hur de kränker de mänskliga rättigheterna. Artikeln är skriven på svenska så inga konstigheter här. Men jag ansåg att artikeln inte förhöll sig så objektiv, men fortfarande hade med trovärdiga källor så som citat och allmän fakta. Syftet med artikeln är oklart, men jag kan ifrågasätta om författaren kan ha överdrivit i artikeln för att skapa bra media. Detta gör källan såklart mindre trovärdig.

Wikepedia är aldrig riktigt en bra och trovärdig källa då man kan själv gå in och ändra på fakta och så vidare. Dock så hade de bra och tydlig källhänvisning till mer trovärdiga källor så som landguiden. Syftet med Wikipedias information och det som är positivt med detta är att det endast är för att informera. Det ligger alltså ingen dold agenda eller liknande bakom som skulle kunna påverka texten och därför läsaren och göra det till en mindre trovärdig källa.

Adjöss och tack för fisken! <3

söndag 18 december 2011

Mänskliga Rättigheter - William

Kvinnors rättigheter i Saudiarabien
Kvinnors rättigheter har alltid varit kraftigt inskränkta i Saudiarabien. Kvinnor anses ha en roll i samhället som mödrar, och de endast vid undantag får vistas offentligt. På det så är det olagligt för en kvinna att resa utan en manlig släkting, och fram till 2008 var det olagligt för kvinnor att köra bil. Kvinnor fick även i September i år en viss rösträtt, även om den är begränsad. Denna är till för att kunna rösta i kommande mandatperiod samt att kandidera, men i och med att Saudiarabien är en absolut monarki så kan det vara svårt att se vad meningen med ett beslut som detta kommer att innebära.

Muslimska kvinnors klädsel ska enligt lag bära Abaya, Hijab OCH Niqab till vardags, medans icke-muslimska kvinnors kläder ska vara "anständiga", vilket i praktiken betyder Hijab. Den religiösa polisen i Saudiarabien ser till att denna lag följs, och går i vissa fall till extrema åtgärder. En av dessa är när de 2002 hindrade skolflickor från att utrymma en brinnande skolbyggnad för att de inte hade lagenlig klädsel på sig. Resultatet i detta var att 15 elever innebrändes.

Yttrandefriheten
Yttrandefriheten i Saudiarabien är mycket begränsad, och Amnesty rapporterar att en människorättsaktivist blivit tillfångatagen mindre än två månader efter det att han frigivits för sina människorättsaktivistiska uttalanden och ageranden.

Respekt för rätten till liv, kroppslin integritet och förbud mot tortyr
Denna finns  inte i Saudiarabien, då dödsstraff tillämpas, samt misshandel och tortyr sker i fängelserna. Arresteringar kan ske av olika skäl, och tortyr samt misshandel rapporteras hända i Saudiarabiska fängelsen då och då. I april 2007 dömdes två män till 7000 piskrapp vardera. Anledning? De var homosexuella, vilket är olagligt enligt Saudiarabisk lagstiftning. Det finns även åtskilliga rapporteringar om tortyr i fängelser , och år 2010 rapporterar Amnesty att minst 69 avrättningar har skett, men siffran är svår att få eftersom landet inte rapporterar om avrättningar vilket gör att de enda som kan räknas är de som med säkerhet kan konfirmeras på annat håll.

Rättigheter för personer som tillhör nationella, språkliga, etniska eller religiösa minoriteter samt urfolk.
I och med att religionsfrihet inte finns i Saudiarabien så kan ett antagande göras om att religiösa minoriteter i landet blir illa behandlade. Endast Sunniislam är det som är lagligt, och att konvertera ifrån religionen är ett brott som straffat med döden. Att praktisera en annan religion än just Sunniislam (shia-muslimer blir diskriminerade i stor utsträckning) är brottsligt.


Gästarbetare är även diskriminerande och hamnar ofta i slavliknande förhållanden i brist på stöd från fackföreningar, vilka är förbjudna i landet. 2010 så torterades en gästarbetare från Sri Lanka mycket allvarligt. Efter att hon åkt till landet för att jobba som hembiträde så fick hon 24 långa spikar införda i sin kropp efter att hon klagat på arbetsbördan, som var mycket tung. 

massmedia i Kina

Massmedian i Kina har förbättras enormt sedan Maos regering, men har fortfarande stora svackor med censur och tabu-lagda ämnen. Idag får du i Kina blogga och skriva om saker som händer i landet, olyckor, mord, konspirationsteorier mm. Men det är fortfarande stora tabusvackor när det kommer till den nationella politiken, regeringssättet eller dylikt. Varför det är såhär anses vara för att kommunistpartiet är rädd för att någon ska vilja skapa en opposition. Det finns också begränsningar när det kommer till Internet och västlandet. Kina håller inte med om det västerländska sättet att styra eller leva, och begränsar därför åtkomsten av information i på Internet.

Media spelar en stor roll i förhållande till demokrati eftersom den speglar den hårda kontrollen kommunistpartiet har i samhället. Enligt västerländsk syn på detta är det ett stort brott mot mänskligheten och inte något som bör existera ifall landet bedriver ett demokratisk styre. Men eftersom Kina inte strävar efter en västerländsk demokrati kanske det inte är så avgörande ändå? Som massmedia såg ut för några år sedan i Kina är en annan sak, då du knappt kunde hitta några nöjestidningar och det skrevs väldigt begränsat om våldet och brottsligheten i landet. (fakta tagen från boken "Kina Idag") Men nu är läget annorlunda och folket mycket friare. Det råder ju inte yttrande och publicitetsfrihet som här i Sverige, men det är återigen ett västerländskt tycke att detta krävs för att ett land ska fungera bra. Kina har som vi alla vet en enastående ekonomi och är ett av världens mest växande och utvecklande länder idag. De har en bit att gå innan hela befolkningen mår bra, men man får då också tillägga att de också har en gigantisk stor befolkning, och det då inte kan vara det lättaste att få alla att må bra. Till och med ett så litet land som Sverige har folk som lever fattigt!

Varför median spelar roll är för att den når ut till en så stor del av landet, propagandan har minskat i media i Kina, men finns fortfarande där. En viktig del av det är att den rika befolkningen kunde och gör fortfarande, leva under tron att hela Kina är välfungerande och att alla mår toppen. Vilket är rätt smart, för varför då annars skulle man vilja ha ett annat parti än det som styr i Kina om allting är toppen i landet? I andra samhällen är media viktig för att befolkningen ska kunna ha förtroende för partiet och se vad som görs fel och så vidare, detta fungerar dock inte i Kina då allt detta censureras. Vilket är en stor nackdel inom demokratin, men återigen kanske inte avgörande för en lyckad regering av landet.

torsdag 15 december 2011

Amanda - Källkritik


Den fakta jag publicerat i mina inlägg kommer främst från

Myndigheter:

-       Utrikesdepartementet
-       Svenska Ambassaden i Mexico City
-       Sveriges riksdag (Regerings kansliet)
-       Statistiska Centralbyrån (SCB)

Övrigt

-       Amnesty International
-       Reportrar Utan Gränser

Allmänt

Till att börja med vill jag belysa att alla källor jag använt mig av är svenska. Vilket medför att de alla har selekterat information och tolkat den ur ett vänsterländskt och svenskt perspektiv. Mer fördelaktigt hade självfallet varit att ifall jag använt mig av information från amerikanska och andra europeiska länder också. Dock kan ofta sådan information jag använt mig av vara svårtolkad, vilket är varför jag valde att inte använda mig av utländska källor då risken för feltolkning skulle bli hög.

Källor från myndigheter 

Följande källor som står under myndigheter anser jag trovärdiga. Bland annat för att jag anser Sverige vara ett demokratiskt land var det inte skulle ligga någon vinst i att redovisa missledande fakta om andra länder. Källan verkar även trovärdig eftersom att det vid viss presenterad fakta står att vad som presenteras i rapporten endast är en bedömning av den tillfälliga situationen, varpå de rekommenderar att man jämför fakta med andra källor. Vilket för mig påvisar ett gott förhållningssätt och god trovärdighet för källan. Vad man istället bör vara kritisk mot är den svenska tolkningen av fakta de presenterar. Jag förutsätter att all fakta är presenterad objektivt, vilket även var den uppfattningen jag fick när jag läste och använde mig av den. Däremot kan man aldrig veta i vilket omfång selektionen har haft inverkan. Med det menar jag ifall man uteslutit viss fakta eller ansett viss fakta viktigare än annan. Detta kan till och med ske omedvetet. Dock som tidigare nämnt finner jag inget skäl för att detta skulle ske medvetet eftersom att jag inte ser hur den svenska staten skulle kunna gå i vinst genom att selektera bort viss information detta. Till skillnad från exempelvis media var fakta ibland kan användas som en ”produkt” med utgång från tillgång och efterfrågan.

Amnesty 

Amnesty International är en organisation som arbetar för människors rättigheter i hela världen. De är fristående från staten och tar inte emot pengar därifrån, vilket istället gör dem beroende av pengarna de får av sina medlemmar varje månad. Amnesty skriver själva på sin hemsida att de får sin information ifrån statliga myndigheter, sina egna reportrar från olika platser i världen, andra tv och radio stationer. Amnesty skriver även på sin hemsida att de kontrollerar all fakta så att inga rykten eller missledande information ska spridas. Personligen har jag inte varit i kontakt med Amnesty som källa så mycket tidigare vilket gör mig lite kritisk till dem. Däremot stämmer deras fakta överens med den fakta jag tidigare använt mig av och jag kan inte själv komma på en anledning till varför de skulle publicera missledande fakta. Eftersom att de är fristående från staten och fungerar med ett stort antal ideellt arbetande människor för att öka de mänskliga rättigheterna på många olika platser i världen finner jag heller ingen personlig vinning för organisationen att redovisa felaktig fakta.

Reportrar Utan Gränser 

Reportrar Utan Gränser liknar Amnesty som organisation.  De arbetar med att främja yttrandefrihet i många länder. De påstår sig inte heller vara statligt beroende utan en fristående organisation och är precis som Amnesty beroende av sina medlemmars bidrag. Jag har samma anledning att anse denna källa trovärdig som för Amnesty. Jag finner ingen anledning för dem att missvisa information. 

Nästa inlägg

Kommer att handla om huruvida Mexico faktiskt är en demokrati eller indirekt diktatur. Alltså en slutsats kommer att presenteras. 

onsdag 14 december 2011

Demokrati i Kina?

Kina utser inte sig själva som en västerländsk demokrati, med våra värderingar och vår moral. Men de anser ändå sig själv styra landet demokratiskt. Eller...De vill åtminstone sätta upp ett sken av att verka vara demokratiska.

Landets styre är uppbyggt på följande sätt:

Folkkongress och kommunistpartiet
I
President - N.F utskott - Centrala militärkommisionen - Riksåklagare - Chef för högsta domstol - regeringsledning

(Detta är hämtat ur boken, "Kina idag" av Oscar Almén, Marina Svensson, Bertil Lundahl, Björn Kjellgren, från s. 11)

Det är meningen att folkkongressen ska styra landet, stifta lagar och vara överhuvudet. Men som det står i boken nämnd ovan styr Kommunistpartiet i stort sätt allting. Alla personer med någon slags makt är tvungna (inte enligt lag, men arbetsgivarna har tryck från staten) att vara medlemmar i kommunistpartiet. I verkligheten sitter kommunistpartiet sida vid sida av folkkongressen och "man kan säga att partiet försöker göra sitt regerade mer legitimt genom att använda sig av folkkongressen som beslutsomfattande organ" (s.11 "Kina idag") Hur de kan göra detta är rätt simpelt. Många av kommunistpartiets största ledare sitter i folkkongressen. Inte ens Kinas konstitutioner kan säga att de bryter mot grundlagar, då det står att folkkongressen ska ha den absoluta makten, men att kommunistpartiet ska spela en stor roll i bestämmandet i landet.

Alla kommuner har ett eget liten kommunistsamfund, där de bestämmer över kommunen. Men varje sådant samfund styrs av och tar order av högre uppsatta samfund, som styrs över ett över dem, och så vidare. Det är på det här sättet kommunistpartiets ledare kan styra hela landet.

Man kan jämföra det ungefär såhär:

Kommunen Värmdö styrs av Stockholm, Stockholm styrs av Södermanland, Södermanland styrs av Sverige. (Sverige är då motsvarande ledarna i kommunistpartiet/presidenten)

Det är inte så konstigt, och det är på detta sätt många länder funkar. Varför det är avgörande i Kinesisk politik är bristen på förmågan att starta en opposition. Det är idag mycket mer accepterat att prata fritt privat. Förut kunde du bli arresterad i Kina om du sa något liknande "kommunistpartiet suger!". Idag är det som sagt lite friare privat. Men du kan fortfarande råka illa ut om du uttalar dig offentligt eller i media.

De har inte heller ett toppen rättssystem. De har infact ett ganska pissigt rättssystem. Rättsväsendet styrs av kommunistpartiet, och har därför inte möjligheten att vara politiskt opartisk när det kommer till rättegångar involverande politik eller regering, du vågar inte som domare sätta dig emot kommunistpartiet och kommer då döma till deras fördel. Det förekommer också en väldans mycket mutor. Fattiga människor som döms för oppositionsförsök till exempel har inte råd med rättegång. De håller på i Kina med att försöka förbättra detta, men för att göra det på bästa sätt krävs fri media, och detta är inte kommunistpartiet beredda på att göra då det kan betyda en downfall av hela systemet i Kina. 

Så än så länge låter inte Kina så mycket som en demokrati va? Du kan bara rösta på kommunistpartiet, du får inte starta opposition eller knappt ens yttra dig om att du vill det, samt du har ett skitigt rättssystem och kommunistpartiet styr allt. Men, vad många glömmer när de läser om Kina, är att vi i västländerna alltid tycker att vi styr allting så bra, och blir förvånade när andra länder inte strävar efter att uppnå detsamma som vi har.



Wu Bangguo gjorde detta uttalande enligt en artikel från DN som publicerades  2009-03-09, skriven av   Torbjörn Petersson.
"Vi måste helt och fullt vara medvetna om de grundläggande skillnaderna mellan det kinesiska systemet och hur systemet för den politiska makten ser ut i västerländska kapitalistiska länder"

Kina strävar inte efter det västerländska sättet att styra. Och jag måste medge att de har kommit en bra bit de senaste åren inom utveckling av landet. Kina är rikt, även om folket inte alla har det bra så är landet en av världens mest inflytesrika och avgörande inom export. Det går att tänka sig att när landet nått sin topp att det är då tiden kommer för att fokusera på folket. Kanske skulle Sverige med en politik som Kina kommit längre i utvecklingen än vad vi har gjort idag. 

i nästa inlägg ska jag skriva om massmedians roll i Kina, och hur det påverkar landets styre.

måndag 5 december 2011

Amanda - mänskliga rättigheter i Mexiko

De mänskliga rättigheterna i Mexiko

Jag har valt att titta på de mänskliga rättigheter som jag fann mest intressant och väsentligt att diskutera i samband med Mexiko.

Kvinnors rättigheter i Mexico

Det är inte bara våldet mot kvinnorna i Mexiko som kränker deras rättigheter enligt dem själva. Kvinnorna i Mexiko är drabbade av ett annat omfattande problem som ligger hos delstatsregeringen. Det är inte sällan kvinnorna blir nekade till rätt av mark vilket medför att de inte får möjligheten att rösta på bymötena och kan således inte vara med att påverka varken politiken eller sina egna villkor. Detta gör att de mister förutsättningen för att leve oberoende av staten, genom självförsörjning. Följaktligen blir kvinnorna beroende av sina män och jämställdheten förblir ostabil.

Denna problematik kämpar många av de Mexikanska kvinnorna med varje dag. Fakta ovan kommer exempelvis från Karin Bender från Kristna Fredsrörelsen, som arbetar i samarbete med Svalorna – Latinamerika och Latinamerika grupperna. Karin var under den internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november i Chiapas, Mexiko och bevittnade ett sammanträde. Ca 70 kvinnor och män talade om hur viktigt det var att skydda moder jord och hur man ska möta de konflikter som kan uppstå, exempelvis problematiken kring äganderätten av marken.

Yttrandefriheten

”Vi har nu passerat 80 mördade journalister på tio år. Med tiden har morden kommit att bli allt mer brutala. Det tycks inte finnas någon väg ut ur denna mardröm. Mexiko befinner sig i regelrätt krig och bara att skriva orden ’narcos’ eller ’trafficking’ kan kosta journalister livet”, skriver Reportrar Utan Gränser.

Respekt för rätten till liv, kroppslin integritet och förbud mot tortyr

En bedömning från regeringskansliet, utrikesdepartementet samt rapporter från Amnesty International påvisar att tortyr förekommer inom det Mexikanska rättsväsandet. Amnesty skriver i sin rapport om Mexiko (http://www2.amnesty.se/annual00.nsf/44526ee0a449626cc1256789004bcac7/2ea68e272993ed64c12568ef004cf774?OpenDocument) att vissa domare godkänner de bekännelser som framtvingats från häktade under tortyrliknande former. Vanligaste metoderna för framtvingade bekännelser och bevis ska ha varit slag, elchocker samt dödshot.

Bevisen för att tortyr ska ha förekommit ska ha kommit från klagomål från häktade människor i de Mexikanska fängelserna. Nationella kommissionen för de mänskliga rättigheterna ska därefter ha besökt fängelser och funnit tydliga bevis på att övergrepp förekommit på fångarna. Amnestys rapport skriver sedan att delstatsguvenören och andra myndigheter avvisade nationella kommissionens rekommendationer och uttalanden angående övergreppen.

Rättigheter för personer som tillhör nationella, språkliga, etniska eller religiösa minoriteter samt urfolk.

Ca 10-12 % av den Mexikanska befolkningen beräknas vara urfolk. Svenska utrikesdepartementet skriver i sin rapport att Mexikos urbefolkning beräknas vara en av de mest diskriminerade och utsatta minoriteterna i landet. Begränsad tillgång till näringsrik föda, fullgod hälsovård, tillfredsställande boende samt utbildningsmöjligheter.


Mänskliga rättigheter i samband med brottsbekämpning


Felipe Calderons hårda arbete mot den organiserade brottsligheten har hårt kritiserats av både befolkningen och FN. Rapport säger i sitt nyhetsprogram den 13 juli 2011 att FN:s komissionär för mänskliga rättigheter har konstaterat att "knarkkriget" har förvärrat situationen för landets invånare. Från Rapports program får man även se stora protester mot Calderons metoder. Mer än 40.000 människor har dött under det pågående arbetet. 
Dock ger arbetet trots allt resultat i viss form då viktiga personer inom de kriminella ligorna gripits. 

Slutsats samt kritik av fakta

Utefter fakta jag presenterat ovan kan slutsatsen dras att inte alla människor lever med de mänskliga rättigheterna i Mexiko. Dock bör slutsatsen samt fakta ovan tas med en nya salt. Utrikesdepartementet skriver i sin rapport om de mänskliga rättigheterna i Mexiko som jag presenterat mycket fakta ovan ifrån att rapporten endast är en bedömning från utrikesdepartementet och bör jämföras med andra källor. Vilket är varför jag valt att presentar liknande fakta som stödjer utrikesdepartementets bedömning från Amnesty International, Kristna Fredsrörelsen och Reportrar Utan Gränser.

söndag 4 december 2011

Demokratin i Turkiet

Demokrati i Turkiet

Hur demokratin ut i Turkiet idag? Det är vad jag ska blogga om idag!

Jag kan börja med att berätta lite hur det politiska systemet ser ut idag:
Turkiet är en parlamentarisk republik, där statschefen är Presidenten som väljs var 7de år. Hans roll är mer cermoniell  han behöver alltså inte vara parlamentsledamot. Den själva verkställande makten har premiärministern och ministerrådet, d.v.s. regeringen. Den lagstiftade makten har parlamentet.  Det är viktigt att påpeka att Turkiet redan 1920 avskaffade sharia och religionen blev en mer personlig fråga, man särskilde mellan religionen och samhället. Vilket jag tycker är mycket positivt. Det ökar religions friheten enormt, vilket jag tycker är mycket bra. Islam finns kvar och de flesta turkar är troende men skulle man inte vara det är det okej enligt lagen.
Turkiet har ett proportionellt valsystem med 85 valkretsar. Partierna måste klara en procent spärr på 10 % för att få plats i parlamentet.  Detta kan jag själv tycka är ett problem, en demokrati är ett folkstyre.  Det är svårt att hela folket ska styra när alla röster inte får höras i parlamentet. 2002 var det bara två partier som satt i parlamentet, på grund av spärren.
Ännu en sak att påpeka att redan på 30-talet, blev det allmän röst rätt för alla turkiska medborgare som fyllt 18 år. Även om det inte är så länge sen, så är det inte långt efter Sverige.  Det var även då kvinnor valdes in i parlamentet för första gången. 1935 valdes 18 kvinnor till parlamentet, hur många kvinnor hade Sveriges riksdag 1935? Värt att tänka på.  Antalet kvinnor i parlamentet har självklart stigit, men det som sätter stopp för de islamkonservativa kvinnorna är att lagen förbjuder dem att bära slöja i där.  Vilket jag kan tycka är lite konstig, lite dubbel moral där.

 Rättsväsendet i landet
Domstolarna i landet är oberoende av regeringen eller av parlamentet, precis som i Sverige har Turkiet flera distanser där ärenden kan prövas igen, här har även den högsta distansen, högsta domstolen en (ordet) roll. Dock fungerar det inte väl, enligt europeisk standard. Lagar strider mot varandra och rättsäkerheten i landet är bristfällig. Innan 2000 talet fängslade många människor på grund av fredliga politisk verksamheter. Tortyr var en vanlig och rutinmässig del i häktena, men på senare tid har lagändringar gjorts och landet har gjort många förbättringar, 2002 avskaffades dödsstraffet dock så var Turkiet i januari 2010 de land i Europa som oftast brutit mot de mänskliga rättigheterna. Det vanligaste var att man inte hade haft rättvisa rättegångar.


Yttrandefriheten
Enligt turkisk lag står det att pressfrihet ska gälla, men vissa tabulagda ämnen gäller detta inte längre konstigt nog.  Man får kritisera regeringen, men inte ifrågasätta militären, försvara islams roll i politiken eller förespråka en kurdisk stat, då kan man riskera att bli åtalad.
När Turkiet ville bli EU-anpassat utökades Yttrandefriheten, men som sagt ovan finns det lagar som krockar med varandra.  Enligt en viss ökänd paragraf, kan vissa uttalande leda till fängelsestraff. Censur används flitigt, 2010 dömdes Turkiet till skadestånd i Europa Domstolen för att ha brutit mot yttrandefriheten som är del av de mänskliga rättigheterna.  En domstol i Istanbul stoppade utgivningen av fem turkiska tidningar från oktober till december 2007. Domstolen anklagade tidningarna för att ha publicerat propaganda från den terrorstämplade organisationen PKK.

Utbildning
 1997 utökade den turkiska skolplikten från fem år ( som inte ens alla gick) till 8 år, då fick man en gemensam kursplan. Dock fungerar inte skolplikten i praktiken, det finns många flickor i vissa delar som inte går i skolan, men 2004 skapades en kampanj som drivs av regeringen med hjälp av Unicef, som ska få alla flickor till skolan.

Detta tycker jag är en otrolig viktigt del av en demokrati, att alla får går i skolan- så att alla har samma förutsättningar att kunna påverka. Detta kommer det mer om i min diskussion lite senare.

I nästa inlägg ska jag skriva lite mer om de mänskliga rättigheterna!


// Rebecca


källor: http://www.landguiden.se, http://www.europaportalen.se


vad är demokrati? enligt Rebecca

Vad är demokrati?

Demokrati kan se olika ut, men Sveriges Riksdag har gjort en definition av demokrati och ett demokratiskt samhälle bör, enligt vår riksdag inkludera Folkstyre, tyck-yttrandefrihet, rättsäkerhet och föreningsfrihet.
Folkstyre är det mest självklara för det flesta, att varje myndig individ i landet har möjlighet att rösta på vem, vilka som ska regera i landet.
Tryck och yttrandefrihet, att alla har rätt att yttra sin åsikt i tal eller i skrift, att man har rätt att trycka en tidning utan att myndigheter granskar den, så länge man inte bryter mot en lag.
Rättsäkerhet, att alla individer är lika inför lagen. Offentlighetsprincipen
Föreningsfrihet- Alla ska ha rätt att skapa en förening och att alla har rätt att gå med i en förening.
Att vi idag i Sverige har öppna domstolar tycker jag själv är en otrolig viktigt del av vår rättsäkerhet som utgör vår demokrati idag. Att alla medborgare idag har rätt att själv ta del av dokument och beslut som tas av domstolar och myndigheter.  Att detta är en del av Sveriges grundlagar tycker jag är viktigt att ta upp, offentlighetsprincipen dvs.  Att vi som Svenskar har möjligheten att se till att ingen blir oskyldigt dömd.
Det som jag tycker är en viktig del av ett demokartsikt samhälle är att alla människor har samma förutsättningar att kunna påverka samhället. Ett tydligt exempel att vi i Sverige har bra förutsättningar för att alla ska kunna påverka lika mycket, är att vi idag har skolplikt.  Alla människor har samma förutsättningar att få kunskaper och vetskap om samhället, vilket gör att alla har samma möjligheter att påverka. Att allas röster i Sverige är lika värda, samt att inget idag censureras och att vi har yttrandefriheten.

Det sista som jag tycker som bör tas upp är vi i Sverige har möjligheten att skapa en opposition. Att vi idag har rätt att rösta på vilket parti vi vill och att vi har flerpartisystem är en viktig del av vårt samhälle.
Men samtidigt finns det länder som har demokrati (folkstyre) som inte uppfyller alla dessa kriterier. Behövs verkligen alla uppfyllas? Detta kan alltid diskutera, om det verkligen behövs, för vissa länder accepteras som demokratier även fast de inte uppfyller alla dessa kriterier. I nästa inlägg ska jag diskutera och skriva om hur demokratin ser ut i Turkiet.
Rebecca!

tisdag 29 november 2011

Vad är demokrati? William

Vad demokrati egentligen? Enligt snabb googlesökning så förutom den obligatoriska wikipediasidan som är först går två av de tre första länkarna till riksdagen, och det är ju egentligen där det börjar. I riksdagen, där folkvalda politiker sitter och diskuterar om ett lands framtid. Efter ett klick in på den första sidan, ökänd för lärare så kommer följande förklaring: "Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där makten i (oftast) en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament.", vilket i enkla drag är den tidigare beskrivningen. Makten utgår från medborgarna, allmäna och fria val, oftast förtroendevalda representanter i parlamentet. Efter ett klick in på riksdagens hemsida kommer följande förklaring: "Människors lika värde och rättigheter är grundläggande i en demokrati." samt "Det finns ingen definition på demokrati som hela världen skulle kunna ställa upp på.".

Detta är otroligt sant, eftersom det i världen finns länder som kallar sig demokratiska även om andra inte gör det. Till exempel så kallar sig Nordkorea ironiskt nog sig för en demokratisk folkrepublik, även om resten av världen kan hålla med om att landet inte är demokratiskt alls.

Enligt riksdagens hemsida så finns det ett antal kriterier för en demokrati, dessa följande är: Folkstyre, Tryck- och yttrandefrihet, Rättssäkerhet samt Föreningsfrihet. Även om dessa kan diskuteras fram och tillbaka om alla verkligen är essentiella för en demokrati så är det bra riktlinjer.

Hur förhåller sig Saudiarabien till dessa kriterier då?  Jo, om man ska gå efter kriterierna på riksdagens hemsida så finns det inte det minsta uns av demokrati i landet. Som i tidigare inlägg så är Saudiarabien en monarki där kungafamiljen har absolut makt, vilket betyder att de inte har folkstyre. Tryck- och yttrandefrihet är inte att tala om då massmedier är hårt reglerade av den saudiska regimen. Rättssäkerhet finns inte då endast det saudiska folket åtnjuter de förmåner som finns, samtidigt som den stora delen gästarbetare i landet är diskriminerade. Föreningsfrihet? Omöjligt, politiska partier är förbjudna.

vad är demokrati? Jenny

 Vad bör ett demokratiskt land uppfylla för kriterier för att kunna kalla sig själva en demokrati? Ska de mänskliga rättigheterna ingå och uppnås för att landet ska kallas demokrati? Riksdagens hemsida skriver i en artikel om demokrati att "Människors lika värde och rättigheter är grundläggande i en demokrati." 

Det är en väldigt fin tanke, men innebär styresesättet demokrati verkligen det här? Är det inte endast kriterier så som att det ska vara ett folkstyre som avgör? Invånarna ska ha möjligheten att påverka vilka som styr i landet, och rätten att göra det hemligt.

På Sveriges riksdags hemsida står det att en demokrati BÖR ha, eller det som KÄNNETECKNAR en demokrati föjande:

Folkstyre (ganska uppenbart)
Tryck och yttrandefrihet (kanske inte lika uppenbart?)
Rättsäkerhet (kan diskuteras)
Föreningsfrihet (tror inte att alla länder håller med)

Ser det ut så här då i alla demokratiska länder? Svar nej! Detta är kriterier som många anser ska finnas för att en LYCKAD demokrati ska bedrivas. Men sanningen är att ett land fortfarande kan utse sig som demokrati så länge de har folkstyre och någon sorts yttrandefrihet. Utan chansen att skapa en opposition, så är det dock få som kommer acceptera landets styrelsesätt som demokratisk. Och för att göra detta är det viktigt med yttrandefrihet samt föreningsfrihet. Rättsäkerheten är också något som många så kallade demokratiska länder gärna sopar under matten lite grann, med ursäkten att de vill veta ifall någon har i åtanke att störta landet.

Sen kommer även frågan om det är en demokrati om du har ett parti att rösta på, som i Kina, samt ett förbud att skapa opposition. Det uppfyller inte kraven som Sveriges riksdag punktat upp, men har ändå accepterats som demokratiska ledningssätt då partiet fortfarande valts genom folkets röster.




av: Jenny

måndag 28 november 2011

Saudiarabien - Grundinfo - William





Riktigt namn: Al-Mamlaka al-Arabiya as-Saudiya/ Kungadömet Saudiarabien

Yta: 2 240 000 km2 (2010)

Invånarantal: 25 988 900 (2010)

Huvudstad: Riyadh

Stadsskick: Absolut monarki

Stadschef: Kung Abdullah ibn Abd al-Aziz

Regeringschef: Abdullah ibn Abd al-Aziz

Religion: Sunni

Saudiarabien, som är en stor del av den Arabiska halvön, är antagligen världens mest konservativa land. Rättsväsendet består av en mycket strikt islamisk lag och bland annat är diskrimineringen av kvinnor mycket kritiserad av länderna i väst. Men trots detta måste många ögon gå blinda på grund av den oljan som finns i landet och gör det till en handelspartner som ingen kan ignorera. Saudiska medborgare har otroliga rättsliga förmåner, medan de miljoner gästarbetare som gör allt grovarbete inte har några rättigheter. Partier är förbjudna i landet, och alla beslut tas av kungafamiljen, som har absolut makt.

Amanda Folke - Demokrati och Mexiko


Hur ser Demokratin ut i Mexiko?

Det politiska systemet i Mexiko
En president väljs i allmänna val var sjätte år och kan inte bli omvald under den tidsperioden. Presidenten är stats- regeringschef samt överbefälhavare, och utser chefer för en rad statliga myndigheter.

Kongressen bestående av en debutkammare med 500 ledamöter samt 128 medlemmar är det lagstiftande organet. Ledamöterna i debutkammaren väljs vart tredje år och senatens var sjätte år. Genom en blandning mellan proportionella – och majoritetsval så väljs dessa ledamöter och medlemmar.

Det är röstplikt från 18 års ålder i Mexiko.

Statistik från 2003 visar att Mexiko hade ett valdeltagande på 40 % i parlamentsvalet vid denna tidpunkt. I presidentvalet 2006 hade Mexiko ett valdeltagande på 59 %.
Om vi ska jämföra denna statistik med exempelvis Sveriges valdeltagande så ser vi en tydlig skillnad, även om den inte är så stor som man skulle kunna tro. Sveriges valdeltagande 2002 respektive 2006 var 81,4 % respektive 80,4 %.
Något som jag personligen förundras över är skillnaden huruvida röstdeltagandet går till. Vilket inte är något jag lyckats skaffa fram fakta om.

Jag undrar även hur det kommer sig att enbart 40 % av Mexikos röstberättigade invånare deltog under parlamentsvalet 2006? Min första tanke till en förklaring för detta var att den Mexikanska befolkningen kanske rent ut av inte är politiskt engagerade som ett resultat av en låg läs- och skrivkunnighet, därav röstplikten. Problematiken vid denna förklaring ligger vid att Mexikos läs- och skrivkunnighet ligger på 92,8 % hos befolkningen, sedan statistik från 2008. Den enda förklaringen jag då kan tänka mig är att maffian eventuellt har så stort inflytande över befolkningen på den lokala nivån att det rubbar förutsättningarna för det politiska engagemanget. Efter den fakta jag tagit fram om Mexiko så verkar den organiserade brottsligheten vara så omfattande att min förklaring verkar rimlig.
(källor – Landguiden (utrikespolitiska institutet) Statistiska centralbyrån)

Rättsväsende
Som nämnt i tidigare inlägg så förekommer mycket korruption i Mexiko. En stark maffia med en grov organiserad brottslighet påverkar deras rättsväsende. Det finns både federala och delstatliga domstolar som officiellt är fristående. Tyvärr är domstolarna egentligen mer politiskt styrda och relativt ineffektiva, framförallt på lokal nivå. Maffian får lätt genom korruption och hot stora fördelar i rättsväsendet. Sällan leder heller brott som begåtts av myndighetspersoner till åtal eller fällande domar.

Både polis och militär misstänks ofta för samröre med korruptionen och de tunga nartkotikakartellerna. Ett av problemen är polisens dåliga löner som gör dem mer benägna för att ta emot mutor. Detta samspel leder även till att tortyr förekommer.

Regeringen har sedan 2006 försökt bekämpa den organiserade brottsligheten. Man försökte i samband med detta att stärka förtroendet för rättsväsendet. Resultatet blev att man 2008 fastställde samma filosofi som vi har i Sverige och på många andra platser i världen. ”En misstänkt ska betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats”.

Tryck– och yttrandefrihet/ föreningsfrihet
Vad gäller tryck- och yttrandefriheten i Mexico så hävdar svenska ambassaden där att detta absolut inte är någon självklarhet. Däremot har förutsättningarna blivit bättre sedan PRI-perioden. Själv drar jag slutsatsen att villkoren måste ha blivit bättre med hänvisning till de reformer som regeringen genomfört under 2000-talet. Flerpartisystemet är ett tungt argument, samt filosofin inom rättsväsendet som jag nämnde i stycket ovan. Om detta ännu inte nått ut till alla delstater så visar i alla fall reformerna på att regeringen och det politiska systemet tar steg framåt och är villiga för förändring.

Ett intressant sidospår till den nuvarande statschefens hårda tilltag mot den organiserade brottsligheten är militären regeringen skickat till de utsatta områdena. Många av dessa områden är belägna nära den Amerikanska gränsen var narkotikakartellerna härjar i stort omfång. Sändandet av militären har varmt välkomnats från den Amerikanska sidan vilket har lett till ett ökat säkerhetssamarbete mellan länderna. En fråga jag vill väcka med denna information är hur ”demokratiskt” och solidariskt det faktiskt är att bekämpa kriminaliteten med ett så respektingivande och starkt ”verktyg” som militären? Jag har själva aldrig varit i Mexiko och bevittnat bekämpandet av den organiserade brottsligheten. Jag har heller inte någon statistik eller fakta för vilka medel som krävs för att kväva den. Anledningen till att jag trots det kritisera metoden är den bakomliggande filosofin. Löser vi våld med våld eller finns det något annat sätt att lösa en sådan här problematik?

Källor: Landguiden (Utrikespolitiska institutet), Den svenska ambassaden i Mexiko City (http://www.swedenabroad.com

Amanda Folke - Vad är demokrati?

Vad är Demokrati?

Demokrati innefattar olika kriterier för olika länder och individer. Sveriges Riksdags definition av ett demokratiskt samhälle inkluderar huvudsakligen:

-          Folkstyre – Var varje individ får och har möjlighet att rösta på vem eller vilket parti som ska regera i landet. Alla individer (I Sverige myndiga individer) får rösta samt så har ingen rätt att få veta hur någon annan har röstat.

-          Tryck- och yttrandefrihet – Alla har rätt att yttra sin åsikt i tal eller skrift. Ett exempel är möjligheten för att ge ut en tidning utan att myndigheten i förväg granskar den.

-          Rättssäkerhet – Alla är lika inför lagen. Lagarna ska vara tydliga och domstolarna ska vara fria från partipolitiken.

-          Föreningsfrihet – Alla ska ha rätten att gå med i eller skapa en förening.

För att tydliggöra dessa kriterier så vill jag framföra alla människors rätt till att rösta vid 18 års ålder, hemligt. Vi har rätt att uttrycka vår åsikt i skrift och tal, så länge den inte kränker en folkgrupp eller individ. I vårt rättsystem har vi domstolar med öppna dörrar, med undantags fall vid t.ex. hänsyn till en ung ålder eller vid vittnesskydd. De ”öppna dörrarna” ger oss möjligheten att kontrollera så att ingen döms oskyldig. Vi har också möjligheten att starta ett nytt parti om vi inte är nöjda med den politik som förs genom föreningsfriheten.

Något att fråga sig är ifall alla människor verkligen har samma förutsättningar att påverka. Personligen anser jag att vi i Sverige har relativt bra förutsättningar. Allas röster väger lika tungt och ingenting är censurerat i den mån att vi inte kan skapa oss en uppfattning angående den svenska politiken. Vi har även ett socialt skyddsnät som bidrar till att våra förutsättningar för att påverka är relativt jämbördiga. Vad man istället bör kritisera är den information som selekteras till folket via media. Medias inflytande över demokratin är något jag kommer att diskutera längre fram.

Enligt Nationalencyklopedin kommer ordet Demokrati från grekiskan och betyder folkvälde eller folkstyre. Nationalencyklopedin ger inga kriterier på vad demokrati ska inkludera utan menar på att demokratin, som de flesta andra samhällsföreteelser befinner sig i ständig förändring. Det finns människor som hävdar att demokrati enbart är ett sätt att välja ledare och regering. Då folket får rösta under samma villkor och därefter avgörs beslutet av majoriteten. Själv anser jag att en nation också måste ta hänsyn till människors förutsättningar för att kunna påverka. Dessa förutsättningar förverkligas av kriterierna från ”De mänskliga rättigheterna”.
Källor: Sveriges Riksdag (www.riksdagen.se), Nationalencyklopedin, NE, (www.ne.se)

onsdag 23 november 2011

Turkiet- Rebecca

Officiellt namn: Türkiye Cumhuriyeti/ Republiken Turkiet

Yta : 779 452 km2

Huvustad: Ankara

Statssick : Rebulik, Enhetsstat

Religon: Islam

De osmanska turkarna erhövade framför allt Mekka på 1500-talet, deras sultaner började till och med kallas sig för Kalifer, det vill säga Muhammeds efterträdare och såg sig själva som ledare för alla sunnimuslimer. Men när Turkiet år 1920 blev en ruplik avskaffades kalifatet, religösa skolor stängdes, kvinnor uppmandes till att slänga slöjan och den muslimska lagen, Shaira avskaffades och  mer västinspiread lagstifning infördes.  Men Islam lever kvar i landet, men idags bevakas religonen av staten . Alla Mosker är staligt ägda och imanerna är staligt anställda. De flesta turkiska muslimerna är suniter.

Landets ekonomi är en blanding av modern insturi, jordburk, handeln och den stora turismen som finns i landet. Ekonomi kontroleras mycket av staten men efter 1980 har privatiseringen ökat. Sedan finns den svarta eller den gråa marknaden, som inte regrisetars hos myndigheten och inte skattas. Turistshoppar och likande varor och tjänster ingår här och här ett stort problem.Inkomstklyftorna i Turkiet är väldigt stora och det finns stora skillander mellan olika delar av landet.

Av Rebecca Gärtner

Källa: http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Turkiet

Jenny Kina

Kina är idag en av världens mest framgångsrika och inflytesrika länder. Dess stora industri och export gör dom till ett avgörande land för världsekonomin. Med ett invånar antal på 1 338 300 000 har Kina stora klassskillnader mellan rika och fattiga. Bara i landets huvudstad Peking ser vi stora områden med lyxiga höghus och stora arenor, men några kvarter bort har vi ghettot där folk letar efter bröd för att överleva dagen. Men den största inkomsten får de från export samt service industri.


Kina uttalar sig själva som ett republikt folkstyre. För tillfället råder det religionsfrihet men du måste vara ateist för att kunna vara med i kommunistpartet.

Källa: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina

Av: Jenny Hedberg Hengen

torsdag 17 november 2011

Amanda - Introduktion Mexiko


Mexiko

Officiellt namn: ”Estados Unidos Mexicanos/ Mexikos Förenta Stater”

Yta: Ca 1 958 201 kvadratmeter

Invånarantal: Ca 108,5 miljoner

Huvudstad: Mexico City (med ett invånarantal på ca 20 miljoner)

Religion: Majoriteten av Mexikos befolkning är katoliker

Mexiko var mellan 1300-talet fram till ca 1521 bebott av de härskande aztekerna. 1521 erövrades landet av spanjorer. Under kolonialtiden dog det indianska folket och dess inflytande i princip ut av sjukdomar och exploatering för kolonialismen. 1821 blev Mexiko självständigt men har fram tills idag varit oroligt och präglats av krig, med blanda annat USA som 1845 upptog Texas som en av sina stater. På grund av den ostabila situationen i Mexiko har många människor försökt, och försöker än idag emigrera till USA. Idag har landet stora problem med den organiserade brottsligheten i synnerhet vad gäller narkotikasmuggling och mord. Korruptionen är även ett stort problem i det Mexikanska samhället.

Vid 1900 talets början tog industrialiseringen fart i Mexiko. 1980 genomfördes reformer i riktning mot marknadsekonomi och flerpartisystem. Landet har genom många år styrts av det institutionella revolutionspartiet (PRI) men har sedan reformen mött konkurrerande motstånd från Nationella Aktionspartiet (PAN) och Demokratiska Revolutionspartiet (PRD). För närvarande är Felipe Caldéron stats- samt regeringschef, tillhörande det Nationella Aktionspartiet (PAN). Mexiko kallar sig idag för en republik, förbundsstat.

Utefter denna introduktion samt mer djupgående fakta angående Mexikos politiska system, ut- och inrikes politik och sociala förhållanden ska jag diskutera huruvida Mexiko inofficiellt är en demokrati eller en diktatur.  
Källa: Landguiden (Utrikespolitiska Institutet)