måndag 28 november 2011

Amanda Folke - Demokrati och Mexiko


Hur ser Demokratin ut i Mexiko?

Det politiska systemet i Mexiko
En president väljs i allmänna val var sjätte år och kan inte bli omvald under den tidsperioden. Presidenten är stats- regeringschef samt överbefälhavare, och utser chefer för en rad statliga myndigheter.

Kongressen bestående av en debutkammare med 500 ledamöter samt 128 medlemmar är det lagstiftande organet. Ledamöterna i debutkammaren väljs vart tredje år och senatens var sjätte år. Genom en blandning mellan proportionella – och majoritetsval så väljs dessa ledamöter och medlemmar.

Det är röstplikt från 18 års ålder i Mexiko.

Statistik från 2003 visar att Mexiko hade ett valdeltagande på 40 % i parlamentsvalet vid denna tidpunkt. I presidentvalet 2006 hade Mexiko ett valdeltagande på 59 %.
Om vi ska jämföra denna statistik med exempelvis Sveriges valdeltagande så ser vi en tydlig skillnad, även om den inte är så stor som man skulle kunna tro. Sveriges valdeltagande 2002 respektive 2006 var 81,4 % respektive 80,4 %.
Något som jag personligen förundras över är skillnaden huruvida röstdeltagandet går till. Vilket inte är något jag lyckats skaffa fram fakta om.

Jag undrar även hur det kommer sig att enbart 40 % av Mexikos röstberättigade invånare deltog under parlamentsvalet 2006? Min första tanke till en förklaring för detta var att den Mexikanska befolkningen kanske rent ut av inte är politiskt engagerade som ett resultat av en låg läs- och skrivkunnighet, därav röstplikten. Problematiken vid denna förklaring ligger vid att Mexikos läs- och skrivkunnighet ligger på 92,8 % hos befolkningen, sedan statistik från 2008. Den enda förklaringen jag då kan tänka mig är att maffian eventuellt har så stort inflytande över befolkningen på den lokala nivån att det rubbar förutsättningarna för det politiska engagemanget. Efter den fakta jag tagit fram om Mexiko så verkar den organiserade brottsligheten vara så omfattande att min förklaring verkar rimlig.
(källor – Landguiden (utrikespolitiska institutet) Statistiska centralbyrån)

Rättsväsende
Som nämnt i tidigare inlägg så förekommer mycket korruption i Mexiko. En stark maffia med en grov organiserad brottslighet påverkar deras rättsväsende. Det finns både federala och delstatliga domstolar som officiellt är fristående. Tyvärr är domstolarna egentligen mer politiskt styrda och relativt ineffektiva, framförallt på lokal nivå. Maffian får lätt genom korruption och hot stora fördelar i rättsväsendet. Sällan leder heller brott som begåtts av myndighetspersoner till åtal eller fällande domar.

Både polis och militär misstänks ofta för samröre med korruptionen och de tunga nartkotikakartellerna. Ett av problemen är polisens dåliga löner som gör dem mer benägna för att ta emot mutor. Detta samspel leder även till att tortyr förekommer.

Regeringen har sedan 2006 försökt bekämpa den organiserade brottsligheten. Man försökte i samband med detta att stärka förtroendet för rättsväsendet. Resultatet blev att man 2008 fastställde samma filosofi som vi har i Sverige och på många andra platser i världen. ”En misstänkt ska betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats”.

Tryck– och yttrandefrihet/ föreningsfrihet
Vad gäller tryck- och yttrandefriheten i Mexico så hävdar svenska ambassaden där att detta absolut inte är någon självklarhet. Däremot har förutsättningarna blivit bättre sedan PRI-perioden. Själv drar jag slutsatsen att villkoren måste ha blivit bättre med hänvisning till de reformer som regeringen genomfört under 2000-talet. Flerpartisystemet är ett tungt argument, samt filosofin inom rättsväsendet som jag nämnde i stycket ovan. Om detta ännu inte nått ut till alla delstater så visar i alla fall reformerna på att regeringen och det politiska systemet tar steg framåt och är villiga för förändring.

Ett intressant sidospår till den nuvarande statschefens hårda tilltag mot den organiserade brottsligheten är militären regeringen skickat till de utsatta områdena. Många av dessa områden är belägna nära den Amerikanska gränsen var narkotikakartellerna härjar i stort omfång. Sändandet av militären har varmt välkomnats från den Amerikanska sidan vilket har lett till ett ökat säkerhetssamarbete mellan länderna. En fråga jag vill väcka med denna information är hur ”demokratiskt” och solidariskt det faktiskt är att bekämpa kriminaliteten med ett så respektingivande och starkt ”verktyg” som militären? Jag har själva aldrig varit i Mexiko och bevittnat bekämpandet av den organiserade brottsligheten. Jag har heller inte någon statistik eller fakta för vilka medel som krävs för att kväva den. Anledningen till att jag trots det kritisera metoden är den bakomliggande filosofin. Löser vi våld med våld eller finns det något annat sätt att lösa en sådan här problematik?

Källor: Landguiden (Utrikespolitiska institutet), Den svenska ambassaden i Mexiko City (http://www.swedenabroad.com

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar